DeniseBeskow

Det ar konstig med mig. Jag har lart mig att vara varmt oppen och ta emot men ocksa att kallt saga hejda och att stanga av kannslor som vill komma fram nar man lamnar manniskor man tycker om. Men anda nagonstans inne i mig gramer det mig att jag inte far traffa de underbara manniskorna. Vissa manniskor ger ett intryck for livet oavsett om man kannt dem i flera ar eller bara 5 dagar. Sa nu ska jag saga tack till er. Det ar ni som formar mig som manniska och jag hoppas att ni aven kommer att tanka tillbaka pa mig en dag och minnas mig for nagot bra.

Separations angesten nar det sker forflyttning fran o till o ar stor, men den gar snabbt over for pa alla stallen finns underbara manniskor..
Men mina vanner jag vill att ni ska veta att jag haller er varmt om hjartat och kommer att minnas er for en lang tid och antagligen fo alltid. Ta hand om stallerna nar jag borta och sa ses vi nasta gang. Som jag sager, MAN TRAFFAR ALLTID EN MANNISKA TVA GANGER - oavsatt om det ar pa andra sidan jorden och om 5 eller 30 ar...