Håller med "Blondinbella"
Jag är så förvånad över hur duktiga vi är på att berömma andra men inte oss själva. Under min pratstund med mamma berättade hon över hur hon vågar räcka upp handen och vågar ta plats trots att hon är äldst i sin "klass" på Stockholm Universitet där hon har börjat plugga igen. "Vad stolt jag är över dig" utbrister jag gång på gång, men det tycks vara svårt att ta in. "Mamma kan du säga högt att du är riktigt nöjd med din insats och att du verkligen är stolt över hur duktig du har varit?" "Jo jag är nog det"..
Varför ska vi ha så svårt att berömma oss själva? Varför vaknar vi inte upp varje morgon med tanken att "åh vilken möjlighet jag har till att utveckla mig själv den här dagen och vara stolt över mig själv" Jag läser varje dag bland min läsar-mail om folk som har åstadkommit något eller vill göra det. Tjejer och killar som tack vare dom själva lyckats med målet dom har haft eller är på väg att nå sin dröm. Jag läser om vuxna som har vågat pröva på något nytt i livet, tjejer som har lyckats komma ut ur ett dåligt förhållande, personer som startar galor mot gatuvåld, pappor som har tillsammans med sin son skrivit en bok om mobbing. Hela tiden kan man läsa om dessa duktiga människor, men pratar man med dom inser inte dom själva hur fantastiska och framför allt viktiga dom är!
Man behöver dock inte ha gjort något stort för andra för att man ska känna sig stolt över sig själv. En handling för din egen skull som tex få de där betyget du har strävat efter, eller faktiskt bara har lyckats komma i tid är lika bra det. Jag nämner gång på gång i bloggen att ordet egoism ska vändas till något positivt. Det är så viktigt att uppskatta sig själv, för det minsta lilla. På så sätt blir man en lyckligare människa och hinner uppskatta sig själv på ett bredare plan. Och vad kan vara negativt med det?
Det förväntas så mycket av oss unga människor idag. Vi har krav från våra föräldrar, krav från lärarna, från vänner och från sig själv. Hela tiden ska man hinna med sina dagliga rutier och även vara andra tilllags för andra. Vi funderar inte över det ens! Skolan, hobby, träffa vänner, plugg, sömn, allt det här vanliga ska vi se till att hitta en berömmelse till oss själva i.
Beröm dig själv när du:
1. Lyckas ta dig upp i tid på morgon så att du inte stressar!
(dagen kommer att börja mycket bättre!)
2. Hinner äta frukost på morgonen
(Du kommer att kunna fokusera dig bättre under dagen)
3. Går istället för ta bussen till skolan
(Duktigt, du fick in din dagliga motion)
4. Sitter fokuserad och lär dig något nytt på lektionen
(Tänk hur många onödiga lektioner som man har dag-drömt bort)
5. Går till din träning
(Du gör något viktigt för din själ)
6. Sitter och pluggar på kvällen
(Skolan är viktig och nu slipper du stressa imorgon)
7. Ringer till en vän
(Du visar omtanke)
8. Unviker ett tjafs med någon du tycker om
(Riktigt energikälla)
9. Tar en extra stund på kvällen till att varava ner, läser en bok
(Du kommer att sova bättre)
10. Går och lägger dig i rimlig tid
(Återigen, sömn är kroppens enda sätt att återhämta sig)
Dessa självklarheter är faktiskt viktiga i vår vardag. Lyckas du? Beröm dig själv!
Varför ska vi ha så svårt att berömma oss själva? Varför vaknar vi inte upp varje morgon med tanken att "åh vilken möjlighet jag har till att utveckla mig själv den här dagen och vara stolt över mig själv" Jag läser varje dag bland min läsar-mail om folk som har åstadkommit något eller vill göra det. Tjejer och killar som tack vare dom själva lyckats med målet dom har haft eller är på väg att nå sin dröm. Jag läser om vuxna som har vågat pröva på något nytt i livet, tjejer som har lyckats komma ut ur ett dåligt förhållande, personer som startar galor mot gatuvåld, pappor som har tillsammans med sin son skrivit en bok om mobbing. Hela tiden kan man läsa om dessa duktiga människor, men pratar man med dom inser inte dom själva hur fantastiska och framför allt viktiga dom är!
Man behöver dock inte ha gjort något stort för andra för att man ska känna sig stolt över sig själv. En handling för din egen skull som tex få de där betyget du har strävat efter, eller faktiskt bara har lyckats komma i tid är lika bra det. Jag nämner gång på gång i bloggen att ordet egoism ska vändas till något positivt. Det är så viktigt att uppskatta sig själv, för det minsta lilla. På så sätt blir man en lyckligare människa och hinner uppskatta sig själv på ett bredare plan. Och vad kan vara negativt med det?
Det förväntas så mycket av oss unga människor idag. Vi har krav från våra föräldrar, krav från lärarna, från vänner och från sig själv. Hela tiden ska man hinna med sina dagliga rutier och även vara andra tilllags för andra. Vi funderar inte över det ens! Skolan, hobby, träffa vänner, plugg, sömn, allt det här vanliga ska vi se till att hitta en berömmelse till oss själva i.
Beröm dig själv när du:
1. Lyckas ta dig upp i tid på morgon så att du inte stressar!
(dagen kommer att börja mycket bättre!)
2. Hinner äta frukost på morgonen
(Du kommer att kunna fokusera dig bättre under dagen)
3. Går istället för ta bussen till skolan
(Duktigt, du fick in din dagliga motion)
4. Sitter fokuserad och lär dig något nytt på lektionen
(Tänk hur många onödiga lektioner som man har dag-drömt bort)
5. Går till din träning
(Du gör något viktigt för din själ)
6. Sitter och pluggar på kvällen
(Skolan är viktig och nu slipper du stressa imorgon)
7. Ringer till en vän
(Du visar omtanke)
8. Unviker ett tjafs med någon du tycker om
(Riktigt energikälla)
9. Tar en extra stund på kvällen till att varava ner, läser en bok
(Du kommer att sova bättre)
10. Går och lägger dig i rimlig tid
(Återigen, sömn är kroppens enda sätt att återhämta sig)
Dessa självklarheter är faktiskt viktiga i vår vardag. Lyckas du? Beröm dig själv!
Kommentarer
Trackback
