DeniseBeskow

Jag vet hur det är att förlora någon, men jag vet inte hur det är att förlora någon så nära. Jag vill inte veta heller, för då betyder ju det att det hänt mig, att jag förlorat någon nära stående. Jag kan bara föreställa mig hur det är, HÄMSKT!  Jag har en kompis som förlorat sin mamma och det jag kunnat göra är att stötta henne och genom att jag stöttat henne så har jag också fått mer förståelse. Hadde jag inte varit hennes bästa vän så hadde jag kanske inte stöttat henne och då hadde jag inte fattat inerbörden av att förlora sin mamma. Det är bara så hämskt tänk att inte få se sin mamma igen, förutom på kort och i sitt minne, tänk dig att dina barn inte kommer få ha en mormor. Tänk dig att de som förlorat sina mammor inte kommer kunna gråta ut i deras famnar något mer, de kommer inte få bli ompysslade av sin mor när de är sjuka. Kan du tänka dig att varje gång någon säger mamma så blir de på minda. De kommer inte gå en ända dag utan att hon finns i deras tankar.

Denna person som förlorat sin mamma är min bästa vän och hon kommer altid betyda mycket för mig, och jag kommer alltid att lyssna på henne om hon behöver prata.

Nu har även min andra bästa vän förlorat sin mamma, är det inte hämskt? Och jag hoppas verkligen och tror att hon kommer till mig om det är något för jag finns här, jag vill stötta dig upp till 100 ... jag tror du vet det.

Tjejer jag finns här och jag lyssnar och de vet ni <3